Stockholm 7-10 maj 2015
Min storebror fick i julklapp av mig att en helg i Stockholm och se ”En man som heter Ove” teatern. I helgen var det äntligen dags att åka! Vi åkte upp i sent i torsdagskväll. Där storebror beklagar sig över att han hade dålig fönsterplats dock så var inte min egen mycket sämre så jag vann! Vi promenerade till vårt boende för helgen även om jag gick en viss omväg, Gustaf av Klint. En söt litet vandrarhem på en båt, jätte nära Fotografiska!
Jag brukar oftast vara den mest fotomaniska personen när jag är iväg med folk. Men denna helg låg jag i lä. Dessa två gubbar hade uppe kamera/iPhone konstant, att jag nästan fick panik över dem! Fast ibland får man tvinga dem att posera framför kameran!
Som vanligt när jag reser så promenerar jag extra mycket. Men denna gång var det storebror som drog iväg. Vi började dagen kl 08:00 på fredagen och den slutade väl vid 01:00 på natten eller något. Här hade vi hittat en häftig utsiktsplats när vi hade kollat vart Rival (som vi skulle till på lördagen) låg. Vi återkom till denna på lördagskvällen med.
Jag tvinga upp de till en secondhand butik som jag missade i februari då vi kom ditt på lördagen. Denna gång var vi där på fredagen. En rolig butik med massa små grejer även om jag inte handlade något så var det ändå roligt att kolla in den. På väg tillbaka till båten så gick vi inom Myrorna där jag hittade fyra ljusstakar. Varav tre var någon slags snöbolls ljusstakar (tunga) och en annan. Som storebror sen fick bära!
På fredagskvällen så hade vi bestämt oss för att gå på Fotografiska, eller rättare sagt jag hade bestämt att vi skulle gå denna helg. De fick bestämma tiden. Vi kom dit strax innan 18:00 och fick frågan om vi skulle gå rundvandring. Jag fatta inget och sa nej. Men sen sa de att det var gratis då sa jag ja! Det var ett av de bästa besluten på hela helgen.
Detta var mitt tredje besök på Fotografiska men också det mest givande. Det var jätte intressant att få en guidad tur, det kommer jag att göra igen. Det gav en annan infallsvinkel på bilderna. Guiden pratade cirka en timme och pratade mycket om fotograferna och bakgrunderna till utställningarna. Efter den guidade turen tvingade jag upp mitt sällskap på fika (trött som en gnu, behövde lite sockerkick). Sen fick jag kolla in en av mina favorit fotografer Vee Speers, älskar den utställningen som de ställde ut. Och sen kollade vi vidare på de två andra. Sedan köpte jag två affischer som jag tänkt på sedan första besöket (en av Vee Speers och en av Helena Blomqvist). Jag fick min storebror lyrisk över Fotografiska, vilket var jätte roligt. Att vi börjar få gemensamma intressen!
På lördagen var dagen D! Fick promenerade runt på stan och njöt av solen. Vi hamnade på Norrmalmtorg och storebror såg massa coca-cola saker. Han pratade direkt om att vi måste gå ditt. Men det var lite tidigt och jag tvingade han att fika först. När vi kom förbi andra varvet så började han tjata om att han vill ha en kylväska. Han får först ingen, bara en cola. Tredje varvet fram lyckas han i alla fall överraska coca-cola folket genom att visa en av sina tatueringar. De blev sjukligt imponerade. Men han får fortfarande ingen kylväska, dock ett löfte om att få något hemskickat. Sen kommer högsta chef fram på plats och han får visa tatueringen igen. Då får han en kylväska + löfte om att få något hemskickat!
På kvällen så hade storebror önskemål att käka på Käk. Så det blev de det. Sen gick vi bort till Rivial för att äntligen få se teatern. En enmansshow med Johan Rheborg, jag var nog den mest skeptiska till den av oss tre. Men ändå var det på mitt initiativ till att vi var där. Men showen var bra. Ingen wow-upplevelse men den fungerade. Vi saknade vissa delar, som alltid. Men jag väntar på spänning på filmen för att ha något att jämföra med.
Vi promenerade Genom gamla stan flera gånger på denna resa. Jag brukar alltid hamna där. Vi hamnar på Högvakten och vaktavlösningen. Storebror har hela resan tjatat om att bli allmänbildad och hade aldrig sett den. Jag har som liten, men mindes inte det. Men förstod i efterhand varför jag inte kom ihåg. Det var aptråkigt!
Flumbilder kommer jag aldrig att komma ifrån!