Champions of Rock, 1 oktober 2010
Idag var det äntligen dags efter flera månaders väntan. Idag var det dags för mig (och storebror) att se Champions of Rock på Skandinavium i Göteborg. Det har varit en ganska lång väntan men samtidigt har det ändå gått ganska snabbt om jag får säga det själv.
Upplevelsen blev inte riktigt som jag trott och väntat mig men det blev bra tillslut ändå. För det första så blev jag faktiskt ganska besviken på Jessica Andersson, hon passade inte alls in som jag trott att hon skulle göra. Men det blev bättre ju fler låtar hon sjöng, men det blev aldrig riktigt hundra för min smak. Till saken hör att jag ändå följt och gillat hennes röst sen hon var med i Fame Factory 2002. Den andra tjejen Jenna Lee James var grymt mycket bättre än jag kunnat föreställa mig, hade i och för sig inte lyssnat på något av henne innan. Peter Johansson var grym som alltid, eller i alla fall alla fyra gånger jag sett honom live.
Första akten kändes tidvis ganska seg. Men tror att det beror ganska mycket på de äldre paret jag hade på sidan om mig som var jädrigt stela och lite väl störiga när de sa till folk framför oss att sätta sig när de reste sig upp på en svängig låt. Samt så var det lite tråkigt att de körde i princip exakt samma skämt om skyltarna som sist, tycker att de i alla fall kunde ändrat inledningen på skämtet. Andra akten var grymt mycket bättre och tiden försvann i ett nafs. Stämningen i lokalen var hög och musiken blev lite mer fartfylld, samt att artisternas shower blev lite mer intressanta.
Efteråt så hade jag egentligen inte tänkt ta några autografer utan att åka direkt hem. Men när storebror ändå hamnade i kön (vad vi trodde var kön) så kunde jag inte låta bli att vilja ha. Väl i kön hittade jag en skiva från Peters sommar turné med så den köpte jag och fick autograf på av honom. Sen hade jag fått ett program av storebror där jag hade sett en bild på Peter som jag gillade, gjorde ju inte saken bättre, för då ville jag verkligen ha autografer. Fast ensemblen vart inte lika förtjust när de insåg att jag ville ha alla autografer på samma sida, Jenna fatta galoppen direkt (att jag ville göra ”poster” av den). Grabbarna i bandet vart däremot inte lika förtjusta eller fattade meningen med det riktigt men accepterade ändå min önskan. Att alla sedan ville skriva på Peters huvud/panna tyckte jag däremot bara var roligt och jag sa varenda gång; ”go ahead” men ingen vågade/ville, de var lite finkänsliga av sig…
